Vecka 2

Rekommendera mig dåligt skrivna böcker!

Skrivkrampen slog till tidigt, eller så var det något annat som hände och slog omkull skribenten så hårt att det inte gick att nå tangentbordet. Vilket det än var låter jag förbli osagt men kan tycka det är lite synd att jag inte fick ut det här inlägget i tid.

Andra veckan handlar framför allt om att läsa. Det finns tjurskalliga författare som menar att de inte alls läser andras verk under tiden de skriver för att inte felaktigt influeras och senare kunna anklagas för att vara en copycat. Samtidigt verkar det en rätt så absurd inställning att ha. Ungefär som att inte ta till sig av andras tips när man lär sig åka skateboard utan istället slå sig blodig på onödiga nybörjarmisstag. Det vore detsamma som om löpare inte alls skulle ens snegla på andra löpare när de genomför sin egen träning, eller som att inte lyssna på någon annan prata italienska när man själv försöker lära sig det. Korkat alltså. En attityd som man inte borde göra något annat med än att trycka ner i en säck tillsammans med en tegelsten och sänka i Mälarviken.

Så vad ska man läsa då? Kanske det man finner intressant är en bra början, men framför att läsa texter och romaner som är näst intill perfekta är det kanske snarare så att man ska försöka plöja igenom fler dåliga exempel än goda. För att verkligen få kläm på hur man INTE ska skriva, vad man faktiskt kan göra bättre och vilka fällor man så lätt kan lära sig undvika bara genom att upptäcka att andra har gått i dem.

En viktig detalj till i det här är att faktiskt fokusera sig på att läsa den samtida litteraturen. Det är trots allt inte så att du själv kommer skriva på det sätt de gamla klassikerna skrivits. De var helt enkelt moderna språkligt under sin tid, även om det är långt ifrån hur vi använder språket idag. Att sedan berättelserna som sådana har blivit tidlösa må så vara. Det går att ta en tidlös berättelse och skriva den i en modern tolkning åter igen, och det görs dessutom hela tiden. Därför är det viktigare att fokusera på de samtida, ta del i det bra och framför allt mindre bra språkbruket i den litteratur som ges ut idag.

Men likväl som det är en fråga om att lära av andras misstag är det också en fråga om att lära sig kritisera, analysera och bedöma styrkor och svagheter i texter. Först i andras, sedan när du läst tillräckligt många och känner dig trygg nog att våga så är det också dags att göra samma kritiska bedömning i dina egna texter.

Dit har jag än så länge en bit kvar. Så innan dess tänker jag forska vidare i andras verk, vars språk är klandervärt, ger gröna utslag, huvudvärk eller på annat sett får en att inte vilja läsa vidare. Den som kommer först i åtanke för mig är Leif G-W Persson. Efter en sida i en av hans böcker hade jag ont i ögonen, huvudvärk och insåg att jag aldrig skulle kunna läsa en hel bok.

Har du något liknande exempel?

Kan du komma på några skräckexempel i den litterära fauna som finns där ute, fastän jag inte kommit på att nämna dem?

Lämna gärna förslag här nedan!